Myndigheters olika sätt att behandla statistik om brott

Polisen

Den gånga veckan publicerade polisen sin rapport ”Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige”.
I avsnittet ”De flesta aktiva i kriminella nätverk är svenska medborgare” redovisas att åtta procent har enbart utländskt medborgarskap och elva procent har svenskt tillsammans med annat medborgarskap.

Och att 80 procent av de inblandade har enbart svensk medborgarskap.

Någon redovisning av gruppen ”inrikes födda med utrikesfödda föräldrar” finns inte i rapporten.

Kriminalvården
Hos kriminalvården undviker man också denna grupp.
Här används definitionen ”utan svenskt medborgarskap” vilket utelämnar ”inrikes födda med utrikesfödda föräldrar”

Enligt kriminalvårdverkets statistik från mitten av december 2023 så är andelen intagna på fängelser ”utan svenskt medborgarskap” 23 procent. Att jämföra med andelen år 2013 som var 32 procent.

Dock har antalet fångar ökat under samma period från 4377 till 6975.
Vilket medför att trots minskad andel fångar med utländskt medborgarskap så har antalet ökat från 1383 till 1571, en ökning med 188.

Detta kan framstå som något märkligt om man vill redovisa hur det egentligen ser ut.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ
Vilket bättre framgår ur rapporten från BRÅ från augusti 2021 med namnet
”Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund”.

På sidan 8 i rapporten står bland annat följande att läsa:

– Bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar misstänktes 3,2 procent (4,8 av männen och 1,5 av kvinnorna).

– Bland utrikesfödda misstänktes 8,0 procent (12,2 av männen och 3,9 av kvinnorna).
( 2,5 gånger vanligare är inrikes födda av inrikesfödda föräldrar. Min anm.)

– Bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar misstänktes 10,2 procent (15,3 av männen och 4,8 av kvinnorna).
(3,2 gånger vanligare är inrikes födda av inrikesfödda föräldrar. Min anm.)

Med detta som bakgrund så syns det märkligt att gruppen ”inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar” inte finns med i polisens redovisning eller i kriminalvårdens statistik eftersom den gruppen var den mest brottsmisstänka 2021.
Ett förhållande som inte torde ha förändrats särskilt mycket, om ens något, på drygt två år.

Ett rättsfall som visar hur det kan se ut.
Den 1 november förra året meddelade Sundsvalla Tingsrätt en dom i ett jättemål som var en provkarta på den sort kriminalitet som verkar vara för handen idag:

Förberedelse till mord.
Medhjälp till förberedelse till mord.
Medhjälp till försök till mord.
Grovt vapenbrott.
Grovt narkotikabrott.
Försök till allmänfarlig ödeläggelse.
Medhjälp till försök till allmänfarlig ödeläggelse.
Förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse.
Brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott.
Grovt narkotikabrott.
Narkotikabrott.
Hot mot tjänsteman.
Främjande av flykt.
Givande av muta.
Olovlig körning.

Här stod 24 personer åtalade varav 16 blev dömda till sammanlagt 53 års fängelse. Fyra blev dömda till ungdomsvård. Ytterligare fyra blev frikända.

Domen är ofantligt lång, 243 sidor.

Men dom första 62 sidorna är en överskådlig sammanställning på var och en av dom åtalade vad gäller namn, ålder, bostadsort (tre sekretessbelagda), medborgarskap, påstådda brott, dom, straff och advokatarvoden.

Har sammanställt dessa uppgifter med följande resultat.

11 stycken har utländskt eller dubbelt medborgarskap.

Här handlar det om länder som Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea, Thailand, Polen och en statslös.

Ytterligare 7 har namn som inte är ”typiskt svenska” vilket, utifrån namnet, ger 18 stycken av dom 24 åtalade med någon form av migrationsanknytning.

Övriga sex har ”svenska” namn.
( Inser en osäkerhet på dessa två kategorier men går på ”mest troligt”. Min amn.)

Längst straff, fängelse 11 år, fick en 21-årig Irakisk medborgare bosatt i Gävle.

Tvåa, en svensk 38-årig dam från Sundsvall som fick 7 års fängelse.

Trea en 20-årig man från Sölvesborg med polsk-svenskt medborgarskap som fick 5 års fängelse.

Två personer ska utvisas.
Den Irakiske medborgaren som fick 11 år och en 19-årig Afghan som fick 5 års fängelse.

Advokatkostnaderna för staten i detta mål uppgick till 17 320 366 kr.

Vad polisutredningen och kostnaderna för rättegången uppgick till är okänt men torde uppgå till liknande siffror.

Referenser

Länk till polisen rapport:
https://polisen.se/siteassets/dokument/regeringsuppdrag/lagesbild-over-aktiva-gangkriminella-i-sverige-.pdf/download/?v=a75b921c416fa67b3742250270360a67

Länk till BRÅ:s rapport där det finns mer att läsa. https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70f6df/1631107319978/2021_9_Misstankta_for_brott_bland_personer_med_inrikes_respektive_utrikes_bakgrund.pdf

Mål nr i Sundsvalls tingsrätt, B 3158-22, B 228-23, B 368-23, B 1721-23.
Går att begära ut via e-post till Sundsvalls tingsrätt och begära en kopia av domen.
Adress: sundsvalls.tingsratt@dom.se Kostar inget.