Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ändrade beräkningsmetod så att bygglovet i Lövekulle blev en liten avvikelse.

Klockan var nio fredagen den 22 februari 2019.
Nattens utomhustemperatur på drygt 2 plusgrader hade sjunkit till strax över noll.

I samhällsbyggnadsnämndens lokaler på Sveagatan 12 i Alingsås hade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden samlats för en utbildningsdag

Om behovet av en sådan utbildning uttryckte sig dåvarande plan- och bygglovschefen i Alingsås, Ulrika Samuelsson, såhär i e-post till den som stod för utbildningen.
(Ur förundersökningen. Min anmärkning).

Återkommer längre ner om kursens innehåll.

En sammanfattning av ärendet.

Mars 2021
Samhällsbyggnadsförvaltningen får en ansökan om att bygga ett bostadshus på en fastighet i Lövekulle.
Den gäller ett hus på 432 kvadratmeter bruttoarea ( Ungefär som boarea. Min anmärkning)

Tjänstemännen på förvaltningen konstaterade detaljplanen för området där fastigheten ligger tillåter bostadsbyggande på maximalt 420 kvadratmeter bruttoyta och att den redan vad bebyggd med 460 kvadratmeter
Med den ansökta byggnaden, om 432 kvadratmeter, skulle fastigheten få en bruttoarea på nästan 900 kvadratmeter vilket innebär ett mer än dubbelt så mycket som detaljplanen tillåter.

Till detta så skulle hela den ansökta byggnaden placerat på ”pickad mark” vilket är mark som inte får bebyggas.

Detta gjorde att förvaltningen tämligen snabbt kunde konstatera att det inte fanns några förutsättningar att ge ett bygglov vilket också samhällsbyggnadsnämndens politiker fick besked om.

17 maj 2021
Samhällsbyggnadsnämndens politiker i arbetsutskottet behandlade ärendet första gången och skickade tillbaka ärendet till förvaltningens tjänstemän för fortsatt handläggning för att kunna ge ett bygglov.
Nämndens ordförande då var centerpartisten Karl-Johan Karlsson

Den fortsatta handläggningen innebar att kringboende fastighetsägare skulle få yttra sig i ärendet.

Ägaren till grannhuset hade ingen erinran.
Övriga fastigheter omkring ägs av Alingsås kommun varifrån inget hördes.

Men en som hade synpunkter var Alingsås kommuns kommunekolog som avstyrkte bygglov.
Motiveringen är att det skulle strida mot det riktlinjer som finns i ”Naturvårdsprogram för Alingsås kommun” som antogs av kommunfullmäktige drygt ett år tidigare, den 26 februari 2020.

Inför det att samhällsbyggnadsnämndens politiker skulle behandla bygglovsansökan igen så gjorde förvaltningen åter klart att det inte fanns någon möjlighet att ge bygglov inom plan och bygglagens gränser.

25 oktober 2021
Vid nämndens sammanträde så gavs bygglov trots förvaltningen förslag om avslag.
Då hade Karl Johan Karlsson (c) hoppat av posten som ordförande ett par månader tidigare och ersatts av centerpartisten Leif Åkerblad (c).
Nämnden motiverade sitt beslut med av det enbart var en liten avvikelse från detaljplanen.

Vänsterpartiets och Miljöpartiets två ledamöter reserverade sig mot beslutet.

17 november 2021
Jag publicerar en artikel om ärendet i Bevakaren efter att en privatperson hört av sig som tyckte att beslutet var märkligt.

Därefter följer ett överklagande av beslutet av Naturskyddsföreningen i Alingsås och en polisanmälan av en privatperson.

Naturskyddsföreningen överklagan grundar sig främst på att samhällsbyggnadsnämnden inte tagit tillräcklig hänsyn till det utlåtande som Alingsås kommunekolog gjort i ärendet.

Hade inte Naturskyddsföreningen överklagat beslutet så hade bygglovet fått laga kraft och inte kunnat ändras.

Polisanmälan är gjord för att anmälaren anser att samhällsbyggnadsnämnden brutit mot plan- och bygglagen då nämnden tillåtit en byggnad som klart överstiger vad detaljplanen för området tillåter, dessutom på mark som inte får bebyggas.

Då uppmärksammar även Alingsås Tidning ärendet.

Bygglovet upphävs i tur och ordning av länsstyrelse, förvaltningsrätt och högsta förvaltningsrätt.

Polisen inleder en förundersökning.

27 januari 2023
Åklagare åtalar elva ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden. Det är de politiker som var med att fatta bygglovsbeslutet den 25 oktober 2021.

Samhällsbyggnadsnämnden omvandlade bruttoarea till byggarea inför sitt beslut.
I detaljplanen för fastigheten på Lövekulle som ärendet gäller så anges största tillåtna byggnad i bruttoarea.
Det innebär att ytan på alla våningsplan läggs samman och bildar bruttoarea. Ett mått som användes av den sökande till bygglovet.

Men när ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden ska förklara hur dom kom fram till att bygglovet utgjorde en liten avvikelse så använde dom sig av byggarea, det vill säga den area som byggnaden upptar på marken, i stället för måttet bruttoarea som används i detaljplanen. Det gjorde att arean omedelbart ungefär halverades.

Den satte man i relation till hela fastigheten på 10 000 kvadratmeter och på det sättet kom fram till att avvikelsen från planen var liten.

Siffermässigt korrekt om man räknar på det sättet.

Problemet är att det inte är det som detaljplanen säger.

Dessutom togs ingen hänsyn till att marken var prickad med byggförbud.

Detta går att läsa i det förundersökningsprotokoll som blev offentligt samtidigt som åtalet lämnades in mot de elva ledamöterna i nämnden som tog beslutet i Lövekulleärendet.

Här utdrag ur förhören med de tilltalade.
”Det gamla bygget är 363 kvm, det nya är 253 kvm till byggnadsyta. Detta är 6,2% på fastighetens yta. — Har man 10 000 kvm tomt så är det inga problem att bygga 200 kvm. 253 kvm är alltså 2,3% av ytan på marken. Det ansåg vi, samhällsbyggnadsnämnden vara en liten avvikelse.”

”—- det här var en väldigt stor tomt och en liten bostad på den stora tomten idag. Relativt sett då, den byggnadsytan som skulle till var fortfarande en, en liten del utav den stora totala tomten”

”När man pratar om avvikelser, om de är stora eller små, så utgjorde den här byggnationen 2,6 % av den totala tomtytan, vilket vi bedömde vara en liten avvikelse.”

”—- om du tittar på hur många procent av fastigheten som bebyggs så är det ju, ja kan det vara, 6 % ja 6-7 % av fastigheten och om man jämför det med en normalvilla på en normaltomt så är det ju i stort sett ingenting.”

”—- huset skulle ligga i ett hörn och tomten var såpass stor så att huset endast skulle täcka cirka 3% så jag tyckte inte heller att det var någon stor avvikelse.”

”I bygglovsärendet står bruttoyta, men vi i nämnden har tittat på byggytan, vilken plats det tar på tomten. Om man kollar på tomten i stort så ger det en avvikelse på knappt 3 % om man ser till storleken på tomten.”

”När beslutet om bygglov togs så hade jag ingen information om att det fanns en begränsning om 420kvm på denna tomten”

”Här pratar man om bruttoyta och bruttoyta, normalt sett så pratar man om byggyta, dvs den yta på jordklotet som byggnaden tar i anspråk och bruttoyta det är alla våningsplanen lägger man på varandra och då får man en känsla av att det här var ett väldigt stort hus men det är det egentligen inte det är ett suterränghus som så det är väl egentligen bara i två plan och det är ungefär 200 kvm tror jag det var på, så det är ju inget anmärkningsvärt stort så det var, det var den bedömningen vi gjorde.”

”Att då sitta första gången i en nämnd det är, det ska till liksom men, med det jag kunde ansåg jag att 2,2 % tror jag att det blir totalt, det tänker jag är en liten avvikelse.”

”—- när man tittar på plankartan så står där ju att byggnaden alltså de som får lov att byggas när man då bildade den här detaljplanen, så har du en bygg, byggarea som är 200 kvadrat. Byggarean är ju, är det som är på marken. ———- Den bebyggelsen som då skulle bli den var väldigt liten i förhållandet till storleken på tomten.”

Ulrika Samuelsson, dåvarande plan- och bygglovschef i Alingsås om beslutet att ge bygglov:
”Det fanns ju enskilda ledamöter som var av en annan uppfattning och reserverade sig mot beslutet och det kan man se i protokollen. Men den allmänna inställningen i nämnden var att man skulle få bygglov och någon enskild politiker uttryckte sig också att ”jag tycker att alla ska få bygga som de vill.”

(En utvikning av mig:
När jag läser vad Ulrika Samuelssons säger så drar jag mig till minnes en person som kontaktade mig om samhällsbyggnadsnämndens hantering av bygglov under den då tämligen nytillträdde ordföranden Karl-Johan Karlsson (c).Personen uttryckte sig ungefär såhär:
– Nu släpper dom igenom allt och chansar på att besluten inte överklagas.
Visste inte hur jag skulle hantera det och lät det vara.
När Lövekulleärendet dök upp så gick det helt i linje med vad denne person sade.)

Om detaljplanens gällande
En av ledamöterna hävdar att detaljplanen var så gammal den inte längre gäller.

”Detaljplanens genomförandetid har gått ut. Att det inte får byggas på prickad mark, det gäller inte längre.
10 år har gått och vi anser att det är en liten avvikelse att bygga fastigheten.”

 Förhörsledaren:
Informerar att enligt bygglovsansökan söker familjen bygglov till en byggnad som mäter 432 kvm. På tomten finns idag byggnader på ca 464 kvm. Det blir en sammanlagd yta på 896 kvm och detaljplanen har fastställt att byggnader på max 420 får finnas.
Hur tänker du om det?
Det är samma där, detaljplanen har gått ut. Det är ytan som hamnar på marken som räknas.”

Detta påstående, att detaljplanen gått ut och att man därför inte behöver följa den motsägs av Ulrika Nolåker, utbildare i Plan o Bygglagen som anlitades för en utbildning av samhällsbyggnadsnämndens ledamöter den 22 feb 2019:

”Den gäller ända tills den är upphävd. Därför öppnade man upp med 9:31 B och C för att man skulle slippa göra om detaljplanen för t ex som jag nämnde, transformatorstationer. Det ska vara förenligt med detaljplanens syfte gemensamt allmänt intresse, gäller inte ett enskilt bostadshus men t ex glasskiosk.”

Ett annat vittne som hörts är Camilla Adolfsson, sakkunnig Huvudsekreterare i Bygglovsutredningen för Regeringskansliet:

”Och om man tittar på praxis som finns då från mark och miljödomstolen så det ju små avvikelser som man pratar om normalt sett. Det kan handla om några kvadratmeter hit och dit alltså små, ja inga så här liksom alltså över 100% och dessutom så det är inte bara den här storleken utan det är också det att man då vill bygga på den här prickade marken ju. —- det kostar ganska mycket pengar att ta fram en detaljplan och så där så att då, då kanske de försöker att vad ska man säga snedda lite och, och försöker trycka in det i någon av de här undantagsbestämmelserna som finns då i 9:e kapitlet men som jag ser det så går det inte att i det här fallet då använda sig av den eftersom det inte handlar om en liten avvikelse.”

Utlåtandet från grannarna
Samhällsbyggnadsnämndens politiker säger i förhören att anledning till att i arbetsutskottet skickade tillbaka ärendet till tjänstemännen den 17 maj 2021 var att fastighetsägarna omkring inte hade fått yttra sig.
I detta fallet var det boende i grannhuset och Alingsås kommun som ägare övrig mark omkring.

Att det inte skickats ut någon förfrågan om yttrande frånngrannarna förklarar förvaltningens handläggare såhär:
”I den här fallet fanns inget grannutskick med till nämnden eftersom jag inte såg någon anledning till det då jag inte såg hur det skulle kunna bli ett positivt besked. Även detta medför en kostnad och när jag inte såg att det fanns någon chans till positivt besked tyckte jag inte att det var nödvändigt. Jag fick sedan tillbaka ärendet från nämnden tillbaka för att grannutskicken saknades och för att bereda ärendet för ett ev. positivt besked.

Förhörsledaren:
Vad tänker du kring att ni på förvaltningen har nekat bygglov, rekommenderat nämnden att avslå bygglovsansökan och att det sedan ändå blev ett positivt besked gällande bygglov.(
”Tyvärr är vi vid det laget inte så förvånade över det för det är så det gick till under en period här, eller rättare sagt de har pågått så fram till det här ärendet, men den nya nämnden går mer på våra förslag. Jag tycker att det är bedrövligt för vi har försökt förklara för dem att det här är en dålig idé och vi har skickat med en del rättsfall för dem att läsa. Vi har försökt förklara för politikerna hur man tolkar regler och lagar men det hjälper inte. En del av dem har suttit länge och jobbat med den äldre lagstiftningen och det kanske är förklaringen till att det har blivit så här.”

Kommunen ickesvar på utskicket
En fråga som uppstått är varför Alingsås Kommun inte yttrade sig som ägare till kringliggande fastigheter.

Polisens utredare ställde sig också den frågan och fick följande svar från Jenny Perslow, Tillväxt- och exploateringschef på Alingsås kommun:
—-”Exploateringsenheten bevakar så att inte kommunens fastighet påverkas av de sökta bygglov som inkommer, som vilken annan granne som helst, utan möjlighet att påverka myndighetsprocessen.
I Lövekulle-ärendet så var byggnationen helt inom privat fastighet och påverkade ej kommunens närliggande fastighet.
Därmed yttrade vi oss inte i det aktuella bygglovsärendet, eftersom vi instämde i samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning och slutsatser (dvs den bedömning som handläggaren på bygglovsenheten hade gjort).
Vi deltar inte i samhällsbyggnadsnämndens beslutsfattande och har ingen möjlighet att yttra oss över nämndens beslut.”—

Vad samhällsbyggnadsnämnden fick lära sig
Kursledaren var Ulrika Nolåker från utbildningsföretaget Bygglagsakademin.
Detta är hennes beskrivning av vad nämndens ledamöter fick lära sig den 22 februari 2019 (Ur förundersökningen. Min anmärkning).

Plan och bygglagens kapitel 9 paragraferna 31 b och c handlar om när det går att göra undantag från detaljplanen.
Och det är dessa paragrafer som samhällsbyggnadsnämnden använde för att ge bygglov i Lövekullefallet.

På utbildningsdagen den 22 februari 2019 fick ledamöterna i nämnden lära sig när det är tillåtet över huvud taget att fatta beslut som avviker från detaljplanen. .
Den här bilden användes vid genomgången. (Ur förundersökningen. Min anmärkning).

Och med stöd av denna bild fick nämnden lära sig vad ”liten avvikelse” är och när den kan användas.
(Ur förundersökningen. Min anmärkning).

Denna kunskap fick alltså samhällsbyggnadsnämndens ledamöter ta del av den 22 februari 2019.

Men när nämnden behandlade Lövekulleärendet så verkade det som om denna kunskap fallit i glömska eller i vart fall tillmättes mindre eller ingen betydelse.

Rättegången flyttas
Det blir nu Alingsås Tingsrätt som får avgöra om beslutet den 25 oktober 2021 om att ge bygglov i Lövekulleärendet var inom lagens märken eller ej.

Ett problem för tingsrätten är att det är så många tilltalade – elva personer och till dessa elva försvarsadvokater.
I Tingshuset i Alingsås finns ingen lokal som är tillräckligt stor för att rymma så många personer plus åklagare ,rättens medlemmar och åhörare.
Därför kommer rättegången att hållas hos Tingsrätten i Göteborg som har tillgång till större lokaler.

När det kommer att ske är ännu inte bestämt.